Cronmari Vinblogg

Cronmari Vinblogg

Vin i allmänhet och synnerhet

Inläggen är inte nya, men det kommer nya , så småningom....

BETYG 2

VinkursPosted by Marianne Mon, May 31, 2010 23:27:55
Otroligt!

Jag klarade munskänkarnas betyg - 2!!!!!

Imponerande värre!
smileysmileysmiley

Steg 1-betyg

VinkursPosted by Marianne Fri, October 23, 2009 20:46:54


I dag hade vi provet på steg 1 och




Jag klarade det !!!!smileysmileysmileysmileysmiley
YES !


Här är lite om

Så går ett 1-betygsprov till hos munskänkarna

Först får vi möjlighet att göra ett försöksprov veckan innan.

Då har vi också en genomgång av alkoholens inverkan på oss människor. Det är ju otvetydigt så att generellt sett så är alkohol ganska skadligt. Om den i sig inte skadar individen, så orsakar den ju att människor under alkoholpåverkan är orsak till många skador, på många sätt. Det finns all anledning att vara uppmärksam på både sig själv och sin omgivning. Det är ju väl känt att det är väldigt svårt att erkänna, först för sig själv, och sedan för andra att man är beroende av alkoholen. Och det är inte mindre svårt för omgivningen att påpeka probelmet. Med jämna mellanrum finns diverse tester och andra påminnelser om problemet i dagspressen. Jag tror att man ska våga ta till sig dem på ett seriöst sätt. Det är ju dumt att ljuga för sig själv, när man ändå vet sanningen, menar jag. Tanken kommer då och då, - jag vill inte att det ska bli ett beroende, så att jag måste ta beslutet att inte smaka dessa fantastiskat goda drycker som görs av frukterna från Vitis Vinifera!!!


Åter till försöksprovet.

Vi får först en skrivning:

15 frågor och 10 ska vara rätt besvarade.

Jag hade 14½ rätt. - Väldigt bra tycker jag, men det är ganska lätta frågor. Typ, hur många druvsorter får det finnsa i ett vin med appelationen Châteauxneuf-du-Pape. Eller vad heter deldistrikten i Rioja, eller vilken typ av mikroorganismer möjlighgör den normala alkoholjäsningen.

Nej jag tänker inte skriva ner några fler. Bara den jag bara hade ½ rätt på. Vilka blå druvor dominerar i St.- Emilion? Jag trodde Cabernet Sauvignong och Cabernet Franc, men det var Merlot och Cabernet Franc. Nog om skrivningen.

Provningen. Fyra viner, två vita och två röda. Frågan är enkel. Vilka är kvalitetsviner och vilka är av enklare slag. Typ samma som var vid vår allra första lektion, då vi fick ett vitt tetra vin från Åkesson.....

Jag tyckte denna gång att det var ganska lätta att skilja de vita åt, men de röda tycket jag var något svårare. Jag gjorde i alla fall ett val, men jag var inte helt säker. Det retar mig fortfarande att jag inte kunde känna att vi fick ett så dåligt vin som Parador!!!

Vita var

Qurgentan Vino Tavola Bianco - nr 22438 58:-

Recention från AoM : smakar som omfryst glass..... Tja kanske det. I alla fall inget som jag skulle köpa, någonsin.

Côtes du Rhône Blanc 2008 - nr 95221 95:-

AoM: Bra smak med drag av plommon och vita vinbär. Jag tyckte det var gott. Kan jag gärna köpa.smiley

Röda var

Châteaux Pech-Latt - nr 2233 89:-

AoM. Generös smidig m mörk frukt, nymalt kaffe, örter, peppriga toner och saftig lång eftersmak.

och detta var jag då osäker på i förhållande till:

Parador - nr 2757 47:-smiley

AoM: Sött, spritigt. bleckigt. Klassiskt Skitvin.

Förstå att man blir deppad över din egen oförmåga !!


Och sen kom dagen för det riktiga provet.

Ingen genomgång av något teoretiskt avsnitt. Bara direkt in till skrivningen.

Samma typ, 15 frågor 10 ska vara rätt....

Jag hade 13½. Dominerande blå druvor i Loire? någon? - jag trodde Cabernet Franc (rätt) och Cabernet Sauvignon (fel, skulle vara Gamay). Och vikitigaste druvan i Pauillac var inte Syrah som jag skrev utan där skulle det vara Cabernet Sauvignon. Jag är jättenöjd i alla fall. Får väl plugga på lite om druvornas favoritorter - typ.

Praktiska provet:

Yes. Det gick bra. Men det gäller att ta det lungt.

Vita:

Åkesson (igen) Terra dell´Oro Bianco - nr 22654 58:-smiley

Det är också ett skitvin tycker jag. AoM säger att det smakar äppelkärnor!

Le Vaglie - nr 96020 129:-

Hade en speciell aromatisk doft som inte var så god från början, men efter en stun blev den riktigt bra. Ganska gott vin från Italilen. smiley

Prego Rosso - nr 12378 54:-smiley

Rött vin i tetra. Det här var värre än Parador tycker jag. AoM : stinker av möglig körsbärssaft. Varför finns skräpet. Jag håller med.

Till sist

Beni Duilio Castellani Riserva 2005 - nr 22328 129:-

Italienskt också det. kommer inte ihåg vad det smakade, vet bara att det var betydligt bättre än röda tetran.

Nu väntar jag bara på att få min pins till mitt munkskänksband.

Och sen sätter 2-betygskursen igång på torsdag.

Väntat en hel vecka.smiley



Spanska och Italienska viner

VinkursPosted by Marianne Sun, October 18, 2009 17:02:52

Tuff vecka med 3 provningar

Det 6:e avsnitten i 1-betygskursen handlar om röda viner från Spanien o Italien

Trots att Spanien har större vinodlingsareal än både Frankrike och Italien, så producerar de mindre vin. En anledning är bristen på vatten, även om det är tillåtet med dyrbar konstbevattning. Spanien producerar ca 30 milj liter /år och Frankrike resp Italilen producerar ca 50 milj liter/år.

Tempranillo, Bobal och Garnacha är de mest odlade blå druvorna. Den relativt okända gröna druvan Airén är den mest planterade, inte bara i Spanien, utan i hela världen och då sett ur perspektivet odlingsarealen.

Det var fenicierna som kom med vinrankor till Cadiz, och romarna utvecklade vintillverkningen. Några mörka århundranden i vinkulturen följde fram till 1492 då kristna erövrade Spanien och man började t o m exportera vin bl a till England. När sedan Phylloxera- vinlusen – kom till Frankrike och Bordeaux blev det så att de franska vinbönderna tog sig till Spanien och lärde spanjorerna, företrädesvis i Rioja, fransk vinkultur. De tog också med sig vinstockar som än i dag odlas, och som härstammar från den tiden. Vinerna i Rioja görs på samma sätt som i Bordeaux, druvblandningar, jästa och lagrade på 225 l barriqas.

Phylloxera, vinlusen, slog sen också ut vinodlingen i Spanien förståss, och vinodling föll i "glömska" början av 1900-talet. Endast sherry vinerna överlevde katastrofen. Först på 1970-talet kom vinodlingen åter i gång på allvar och då främst i Rioja och Katalonien, med mjuka, lättåtkomliga, smakrika och fylliga viner. Spanien är idag en av världens främsta vinnationer, med några av världens modernaste vinanläggningar. (Och ägnas 1/2 lektion i denna kurs ! - märkligt kan man tycka.)

Spanien har fyra kvalitetsklassningar och två bordsvinsklassningar.

DOCa i två områden - Rioja och Priorato.

DO finns i ett 60-tal områden. Kvalitetsområdena är dock stora och kvaliteten kan variera mycket.

DO Vinos de Pago. Enskilda vingårdar med egen DO –status

VCIG Kvalitetsvin med ursprungsbeteckning – nytt från 2003. Ett trappsteg för lantviner med DO i sikte.

Bordsvinerna VT – Vino de la Tierra och Vino De Mesa

Rioja


Delas in i Rioja Alavesa med kalkhaltig lera och Rioja Alta med järn/kalkhaltig lera med svalare klimat och de ligger högre. Rioja Baja, varmaste klimatet med järnhaltig lera som ligger lägre. Floden Ebro slingrar sig rakt igenom distriket som sammantaget är ca 10 x 4 mil. 80 procent rödaviner av sammanlagt ca 1,4 milj l/år. Temranillo odlas mest i Alavesa och Alta medan Garnacha Tinta är huvuddruvan i Baja.

Vid framställning av röda viner blandas druvor från de tre distrikten. Vinerna lagras på amerikanska ekfat eller modernare, på franska ekfat. Reserva och Grand reserva viner, har lång lagringskapacitet. Vita viner görs både i fatlagrad stil och i lättare, friskare stil, som lagras på ståltank. Vit Rioja görs som regel på 90 procent Viuradruva och resten av Malvasía och Granacha Blanca. Rioja var första distriktet som fick status DOCa. Reglerna för Riojaviner är att de ska ha tillverkats, lagrats och buteljerats inom fastställda gränser, 16 godkända druvor, begränsat uttag per hektar, mini alkholhalt, bevattningsförbud, två etiketter på flaskorna och sensoriskt testade(?)

Lagringsregler för vinerna i Spanien

Garntia de origen (sin crianza) – ej eklagrad

Con Crianza – eklagrat, rött vin, minst 1 år på ekfat, vitt vin minst 6 månader på ekfat.

Reserva – eklagrat, rött vin minst 1 år på ekfat och två år på flaska. Vitt vin minst 2 år, varav 6 månader på ekfat

Grand reserva – eklagrat, rött vin minst 2 år på ekfat och tre år på flaska. Vitt vin totalt minst 4 år varav minst 6 månader på ekfat.

Blå druvor:

Tempranillo, mognar tidigt, trivs i ekfat som ger typisk vanilj och trädoft. Toner av dill och jordgubbar och har mjuka syror.

Granacha Tinta – samma som Grenache, viktigt komplement i Riojavinerna. Typisk blanddruva, hög sockerhalt som ger hög alkholstyrka. Fyllig med milda syror och stor fruktighet, men fattig på tanniner.

Graciano och Mazuelo är druvor som är på nedgång, pga låg avkastning och känslighet mot mjöldagg.

Gröna druvor är Viura, Malvasía och Granacha Blanca.


Katalonien

Mycket varierande topografi och klimat, medför skilda vintyper och vinodlingar som varierar från havsnivå till högre höjder. Mest kända distrikten är Penedés och Priorato. I Penedés, strax söder om Barcelona är vinmakaren Miguel Torres ledande, efter det han inledde vinrevolusionen på 1970-talet med att använda franska druvsorter. Penedés indelas i Baix(Bajo) – Penedés, nere vid havet där blå druvorsorter odlas, Medio Penedés på 250 – 500 m ö h, där både blå och gröna druvor odlas och högst upp Alt Penedés på 500-800 m ö h, där framför allt gröna druvor trivs.

Blå druvor

Tempranillo, Granacha, Carinea och Monastrell.

Gröna druvor

Parellada, Macebéo (Viura) och Xarel-lo

Vintyper är framför allt Cava i Penedés – 90 procent av allt mousserande vin i Spanien görs i Penedés. Några av landets bästa viner framställs här av både inhemska och utländska druvor. De är lätta och friska med frukt och arom. I Priorato framställ mer koncentrerade,kraftfulla röda viner med hög alkoholhalt.

Priorato är ett litet torrt bergit och svårarbetat vinområde, strax väster om Pedenés. Odlingarna ligger på hög höjd upp mot 1000 m ö h. Låg avkastning. Vinerna har blivit kult Priorato och kan bli den andra distriktet med DOCa klassificering.

Ribera del Duero är ett bra område som producerar några av Spaniens bästa viner. Högt beläget och kalkhaltig varierande jord beroende på läge, med ett varierande klimat mellan medlehavs- och kontinentalklimat.

Även här är Tempranillo dominerande, men under namnet Tinto Fino. Den är den dominerande druvan i prestigevinet Vega Sicilia Unico – ett av Spaniens dyraste viner. Den mest odlade gröna druvan är Albillo.

- Engagerade duktiga föreläsare -
Italien.

Hela Italien på 7 sidor i kompendiet sammanfattar att landet står för 25 procent av allt vin i världen och är nr 1 i vinproduktion. Vin odlas i de flesta jordtyper i 20 olika regioner. Produktionen är ca 50 miljoner l/år på en areal av antingen 0,9 milj ha eller 1,4 milj ha. Kompendiet redovisar båda uppgifterna! Tidigare var det mest rött som producerades, men nu är det lika mycket vitt som rött och rosé tillsammans.

Italien är ett av de äldsta vinländerna och när grekerna kom på 1000-talet f kr. hade etruskerna redan anlagt betydande odlingar i norra Italien, som grekerna döpte till Enotria (Vinlandet).

Italiens viner är indelade i fyra klasser

Vino de tavola – enkla bordsviner

IGT – ( Indicazioni Geografiche Tipiche) lantvin, druvor från visst område

DOC – kvalitetsviner

DOCG – kvalitetsviner med garanti- fn 40 områden.

I DOC och DOCG innehåller reglerna krav på skördeuttag, tillåtna druvsorter, vinifikation, lagring och det geografiska ursprunget. IGT är ett slags motsvarighet till de franska lantvinerna. Några av Italiens dyraste kvalitativa viner har inte haft DOCG beteckning för att de inte uppfyllt de specificerade kraven, utan framställts av ”otillåtna” druvor t ex, så som Sassicaia-vin. De har lösts med att Sassicaia har fått ett eget DOC. ( det var ju praktiskt )

Piemonte, Toscana och Venetien är tre namnkunniga regioner.

Piemonte har ett inlandsklimat och druvorna mognar långsamt. Stränga vintrar, svala höstar med dimma från dalgångarna. Jordmånen är kalkhaltig märgel och s.k. tuff.

Blå druvor: Nebbiolo, mest kända vinerna är Barolo, Barbaresco och Gattinara. Det röda vinet övergår relativt snabbt till en brun ton och intensiteten i färgen blir snabbt lång med stigande ålder på vinet. Doft och smak av mogna nypon, plommon, violer. Äldre viner också tjära. Multnande löv, tryffel och champinjoner. De är mycket sträva och har en påfallande kraftig smak.

Barbera, ger viner av robust fruktig karaktär med hög syra, inslag av körsbär och lite bränd doft. Djup purpurfärg och inte så strävt som Nebbiolodruvan. En av Italiens mest odlade druvor.

Grön druva är Moscato Bianco, som främst är känd för Asti Spumate och pärlande Moscato d´Asti.

Toscana Gammal vinregion men ett varmt och soligt klimat och mager grus o sandjord, som ger bra förutsättningar för kvalitetsviner. Microklimatet varierar dock då vingårdarna är många och regionen är stor.

Mest berömt är Chianti viner som produceras i 7 områden i Toscana. Chianti Classico ligger mitt i Toscana. Chianti viner kan vara lätta eller koncenetrerade med lagringspotential. En Chianti framställs av 75 – 100 procent Sangiovesedruvan. Max 10 procent av druvorna Canaiolo resp Malvasia och/eller Trebbiano får ingå, samt även liten andel Cabernet Sauvignon.

Vinerna Brunello di Montalcino och Vino Nobile de Montepulciano är sträva kraftiga, fylliga lagringsdugliga viner, med mycket frukt och tannin som kräver lång tid för att mogna.

Vino Santo, ett starkt sött vin är en lokal specialitet som framställs av torkade druvor – passitodruvor.

Det berömda ?? (aldrig hört talas om) Sassicaiavinet som består av 85 procent Cabernet Sauvignon och 15 procent Cabernet Franc och således ett Bordeauxliknande vin har tidigare inte godkänts som ett DOC på grund av druvsammansättningen, men har nu då, fått ett eget DOC.

Blå druvor

Sangiovese är Toscanas mest odlade druva, som muterar lätt. Brunello är en klon av Sangiovese. Sangiovese ger ett fruktigt vin med hög och lite kärv syra och körbärstoner i aromen. Brunello ger ett mer tanninrikt och kraftfullt vin.

Andra druvor som kan ingår i Chiantiviner är Canaiolo Nero ( för färgen skull) och Mammolo och Colorino.

Gröna druvor

Trebbiano, en högavkastande druva som är den mest odlade gröna druvan i Itallien och i Frankrike! I Frankrike är den huvuddruvan, som destilleras till Cognac och Armagnac. Den har en svagt äppelliknande doft, men mycket neutral i smak och hög syra.

Malvasia som är en gammal druva som ger arom, extrakt och kropp till vinerna.

Venetien Området har en stor vinproduktion och framställer lätta röda viner som Bardolino och Valpolicella vinerna, samt vita Soaveviner. Här framställs också viner på passitodruvor, druvor som torkats halvvägs till russin innan de krossas och jäses på traditionellt vis. Recitoviner som framställs av passitodruvor är söta, då vinet inte fått jäsa ut.

Amaroneviner är framställda på samma sätt, men jäsningen har fått fortgå till dess ingen restsötma återstår. Resultatet blir ett kraftfullt, alkoholstarkt torrt vin. Amarone namnet kommer från ordet amaré som betyder bitter – jmf den bittra tonen av körsbärskärnor i smaken.

Blå druvor

Corvina Veronese, i Valpolicella til minst 80 procent

Rondinella

Molinara

Gröna druvor

Garganega, i Soave till minst 70 procent

Trebbiano, i Soave till högst 30 procent

Andra stora vinregioner i Italien är Emilien-Romagna som främst framställer bordsviner och det lätt mousserade röda Lambrusco-vinet ( som man kan få lätta rysningar av att bara tänka på!) Sicillien och Apulilen är de produktionsmässigt största vinregionerna i Italien. Både välkända ”internationella ” druvor och regionala druvor odlas. Starkvinet Marsala från Sicilen finns i en mängd olika varianter och söthetsgrader.

Så kommer vi då till provningen -äntligen. Man kunde ju hoppas på en Amarone, men så blev det inte.

-Vin med protokollsanteckningar-

Chianti Classico – nr 32229 149:-

Toscana. Ett mörkt, lättdrucket enkelt vin med hög syra. Ett typiskt Sangiovese vin med körsbärskryddighet och ganska strävt. Jag tyckte inte det var prisvärt.

Mauro Primotivo - nr 32364 60:-

Piemonte (tror jag) Mörk röd färg, stor doft och smak i början i kryddig vaniljig stil. Sånt där som är ganska gott direkt. Borde ge signal om att det inte är ett”kvalitetsvin”!!! – men jag gick på det igen. Det är ju gott ju. De tär inte så strävt, det är mörkt, och inte så lång eftersmak. Alla gånger prisvärt, som drickvin. Har med förnöjsamhet även haft det i box hemma. Men till en ” speciell” middag ska man nog välja något annat.smiley

Barolo- nr 2305 235:-

Piemonte. Ljust genomskinligt något tegelröd. (vore den inte tegelröd skulle man kunna tro att det är en Pinot Noir på tätheten). Strävt, tanninigt, strävt, strävt och med en lång eftersmak. Doft av mycket (komplex) som inte så lätt går att identifiera men om man hittar lite nypon (t.ex.nyponpulver som man gör snabb soppa på) så är det ju typiskt för Nebbioloviner.Jag kunde också efter lång sniffning känna Viol. Behöver definitivt mat för att drickas med behag. Knappast prisvärt att dricka nu, men lagras den ett antal år så blir den säker bättre.smiley

Conde de Valdemar Crianza - nr 12659 79:-

Rioja. Inget speciellt vin alls. Lite tanniner, lagom fylligt, kryddig doft med vaniljton -fatlagrat-. Körsbärsaromer. Helt ok, men det finns bättre till det priset.

Marqués de Arienzo Gran Reserva - nr 6110 148:-

Rioja. Doftar dill, kräftspad t.o.m. Då är det en Tempranillo! Den är inte så fyllig, och har lagom med tanniner. Tja. Kanske lite dyrt egentligen. Fast vi har druckit den hemma, och då var den god.

Solanes 2005 - nr 2716 179:-

Priorat. Doftar kryddigt, örtigt och fat/vanilj och mörk choklad. Smakar likadant. Gott som bara den. Lång härlig eftersmak, och ganska mycket tanniner, och fyllig känsla. Prisvärt. Så e´det.smiley

Lektion 5, Alsace Loire och Tyskland

VinkursPosted by Marianne Sun, October 11, 2009 23:30:39
Ett rejält mastigt avsnitt.

Först Alsace

Jag är allmänt frälst på Alsaceviner, så jag skulle gärna ha en hel lektion på bara Alsace. Kika gärna på mina sidor om resan Mosel & Alsace 2007. Nu till dagens lektion.

Alsace har många odlare på liten yta och det är mestadels vita viner (till 90%) som produceras. Kooperativ står för ca 25% av produktionen som är ca 1,2 miljoner liter/år. Eftersom området ligger nära tyska gränsen mellan Vogeserna och Rehn har båda länderna påverkat vinproduktion på olika sätt genom åren.

Klimatet är av s.k. kontinental karaktär med risk för frost och hagel. Vogeserna ger dock en regnskugga som medför att Alsace har ett av Frankrikes torraste klimat. Mognadsperioden på sensommaren är oftast torr, solig och varm. Jordmånen varierar dock kraftigt eftersom Vogeserna är ett förkastningsområde. Framför allt finns det olika skiffrar, men även vulkaniska bergarter. Variationerna finns även inom samma vingård.

Alsace indelas i distrikten Bas-Rhin om är den norra delen och Haut-Rhin som är den södra delen. De mest berömda vingårdarna finns i Haut-Rhin där de höga Vogeserna skyddar bra mot regn.

Alsace viner är ofta endruveviner ( varietalviner). Traditionellt är de torra, men vingårdar med låg avkastning och god druvmognad ger must med hög konsentration som kan ge restsötma i vinet. Alsace producerar också halvsöta och söta viner av sent skördade, ibland ädelrötade druvor. Undantag från endruveviner är Edelzwicker eller Gentil, vilket är "ädel" blandning av olika druvsorter. De är av enklare kvalitet.

Alsace får förutom AOC-beckningen även ange druvsorten. Alsce producerar också ett mousserande vin - Crémant d`Alsace, gjort enligt Champagnemetoden på främst Pinot Blanc och Auxerrois-druvor.

Klassificering i Alsace:
Alsace grand cru, 51 lägen och framställt av någon av de fyra "ädla" druvorna (Riesling, Pinot Gris, Gewürztraminer och Muscat). Undantag Zotzenberg i Mittelsbergheim som gör Grand Cru Sylvaner. Några av de traditionella odlarfamiljerna har valt att inte använda sig av "grand cru"-begreppet eftersom de anser att det är för många för att kunna hålla kvalitébegreppet.

AOC Vin d`Alsace - där även Edelzwicker numer ingår.

AOC Crémant d`Alsace

För de fyra stora druvorna är det tillåtet att ange speciella beskrivningar av druvornas mognadsgrad.

Vendang tardive (sen mognad), motsvarande tyska Spätlese eller Auslese - alltså lite halvsött/sött.

Selection des grains noble (alltid ett urval av ädelrötade druvor), motsvarande tyska Beerenauslese eller Trockenbeerenauslese. För varje druvsort finns noggrant angivet vilken sockerhalt musten måste uppånå för att få denna kvalitetsbeteckning.

De fyra stora druvorna

Riesling
druvan präglas starkt av jorden. Det är bara i Alsace i Frankrike som den odlas. Normalt produceras endast torra viner och de har ofta en elegant aromatisk doft som kan få ett inslag av petroleum om det har lagrats några år. Det har en frisk och syrlig smak som balanseras av den aromatiska/extrakrikedomen.

Gewürztraminer har funnits i Alsace sedan 1500-talet. Den är typisk för Alsace och känns igen på sin särpräglade parfymliknande doft. Den har en intensiv doft med inslag av rosor, kryddor, mysk och ibland anges nivea. Smaken är också eldigt kryddigt fyllig, vilket kompenserar den relativt låga syran. Alkoholhalten blir ca 14 procent.

Pinot Gris, trodde man först kom från ungern, vilket inte var fallet. Pinot Gris ger robusta, smakrika fylliga och mjuka viner. Mindre syra och mer alkohol och kan kännas fet i strukturen. ( hur är egentligen ett fett vin???) Doft och smak kan vara pepprig med inslag av nöt, honung och ofta champinjonkräm. (Klockren id-doft). Den kan också vara kryddig och ha lite likhet med Gewürztraminern.

Muscat druvan förekommer i två varianter Muscat á Petit Grains och Muscat Ottonel. Vinerna är ofta gjorda på en blandning av dem. Petit Grains är svårodlad, mottaglig för röta och mognar sent. Ottonell är härdigare mot regn och mognar tidigare. Vinet blir lätt, friskt och fruktigt med svag myskdoft. En arom av nyplockade vanliga bordsdruvor finns också.

Andra druvor i Alsace är Pinot Blanc, som kan ge goda rena fruktiga viner med en viss kryddighet. Sylvaner odlas också liksom Pinot Noir till röda viner i Alsace. De är ljusa i färgen angenäma men inte med den tygnd som Pinot Noir från Bourgogne. Ytterligare en druva är Chasselas som främst ingår i Edelzwickervinerna.



Loire

Stort område som sträcker sig över Loiredalen, från Pouilly-Fumé till Nantes vid Atlantkusten. Klimatet varierar mycket genom utbredningen från hav till inland. Gemensamt är dock att det nordliga läget kan ge problem med vårfrost.

I Muscadet vid Atlanten är klimatet milt och fuktigt. I de inre och östra delarna av regionen Sancerre och Pouilly-Fume övergår det till ett kontinentalklimat. Jordmånen är också av varierande art med väldrenerat i Muscadet, stenig matjord på alv av skiffer kring Layon i Anjou, krita i samur, sandblandad i Chinon och Bourgueil. Längst i öster blandas grusjord med krita (Kimmeridge) såsom i Chablis. I Sancerre och Pouilly-Fumé finns också kritjord.

Viner som framställs är av alla typer, rött-vitt-rosé-sött-stilla eller mousserande. De nordligaste områdena ger friskhet i vinerna. Loire är mest känt för sina vita viner, men ungefär 2/3 delar av produktionen utgör rosé eller rött vin. I AOC-klass dominerar dock de vita vinerna.

Loire har ett närmast oöverskådligt stort antal appelationer, med de olika områdena gränsande intill varandra. AOC områdena är regional, subregionala och kommunappelationer. Någon vingårdsklassificering finns inte, men fyra mindre "underappelationer" ( två för torra och två för söta vita viner) som brukar kallas för grand cru. Som exempel monopole-egendomen Coulée de Serrant som gör mycket torra viner på Chenin Blancdruvan.

Blå druvor i Loire är Cabernet Franc, bäst i Chinon och Bourgueil där vinerna blir gräsigt cederdoftande, eleganta och smakrika. Gamay på knappt 10 procent av odlingsarealen samt Grolleau som vanligast odlas i Anjou till roséviner.

Gröna druvor är Chenin Blanc framförallt i mellersta Loirdalen. Den ger viner med markerad syra i såväl torra som ädelsöta viner. Sauvignon Blanc som ger friska eleganta gräsigt fruktiga viner med inslag av mineral, krusbär, fläder. Odlas famför allt i Sancerre och Pouilly. Muscadet ger torra lätta viner som kan få en låg syra om druvorna blir alltför mogna.

Vindistriktet Muscadet har som ett av få distrikt satt upp en gräns för högsta alkholhalt till 12,3 procent för att förhindra alltför omfattande chaptalisering. Vinerna framställs ofta sur lie - vinet får vila på jäsfällningen utan omdragning. Det ger ett friskt vin i ren stil med en smula kolsyra kvari flaskan.

Anjou -Samur är mest känt för sina roséviner, men producerar också Chenin Blanc. I Coteaux de Layon produceras söta toppviner på Chenin Blanc. Det svala klimatet ger koncentrerade viner med kraftig syra och stor lagringspotensial ssåsom 30-40 år. Appelationer för söta viner ät t ex: Bonnezeaux, Coteau de Lyon och Quarts-de-Chaume.

Samur producerar alla typer av vin och har hög kvalitet. Bra producenter är bla Moulin Touchais med söta viner med lång lagringspotensial. Langlois-Château har mousserande fyndviner.

Touraine har distrikten Chinon, Bourgueil och St.-Nicolas-de-Bourgueil har berömda röda viner framställda av Cabernet Franc. Vouvray´s dominerande druva är Chenin Blanc. ( Vouvray är det enda distriktet jag känner igen - vi har god erfarenhet av ett mousserande vin därifrån- mumsigt värre t o m.)

Sancerre och Pouilly-Fumé med Sauvignon Blanc viner som är i en klass för sig. Fumé står för den krutröksliknande bouqueten härrörande från den flintarika kalkjorden. De fläder och/eller krusbärsdoftande vinerna smakar utmärkt till getost. Sancerrevinerna är inte lika komplexa och fordrande som de från Pouilly-Fumé.

Andra kända appelationer är Menetou-Salon, Quincy coh Reuilly.

Koncentration, koncentration, koncentration.....


Tyskland

Klimatet i Tyskland påverkas av de västliga milda vindarna från Atlanten. I kombination med välexponerade lägen utmed floddalarna utgör de bra läge för vinodling trots de nordliga breddgraderna. Tyskland är ett vitvinsland men de röda vinerna ökar. Likväl söta som torra viner finns, men berömmelsen som vinland kommer från de botrytiserade (Edelfläule) söta vinerna.

Friska fruktiga viner kännetecknar ryggraden i produktionen. Den höga fruktsyran medför att Tyskland benämner söthetsgraden på speciellt sätt. Det som avgör om ett vin anses vara trocken eller halbtrocken är inte bara restsockernivån utan även hur hög den är i förhållande till syran i vinet. Ett torrt tyskt vin kan hålla en högre sockerhalt än t ex ett torrt franskt vin. Tyska kvalitetsviner är ofta alkoholsvaga, dels på det nordliga klimatet och dels för att de ofta inte jäses ut. Süssreserve är ojäst steriliserad druvmust som tillsätts det utjästa vinet för få den söthetsgrad som önskas. Det medför också att alkoholhalten i vinet sjunker. Süssreserv och Chapitalisering sker på viner upp till Q.b.A-viner.

Druvmustens specifika vikt är utgångspunkt för vinets klassificering, bortsett från kvalitetsklasserna Selection och Classic som utgår från ursprungsområdet. Druvmustvikten mäts i oechsel.

Tyskland har Deutscher Tafelwein, Deutscher Lantwein och kvalitetsvin indelat i fyra undergrupper.

Classic, Selection, Qualitätwein bestimmter Anbaaugebiete (QbA) ( numer bara Qualitätswein om jag läst vinnyheterna rätt) samt Qualitätswein mit Prädikat (QmP) (numer bara Prädikat enl vinnyheter)

Qmp/Prädikat (får inte Chapitaliseras) indelas i:

Kabinett- från normalskörden
Spätlese - från sen skörd, torrt, halvtorrt eller med viss sötma.
Auslese - från väl mogna eller övermogna druvor. Vanligen söta men kan jäsas ut och bli torra.
Dessa tre klasser tillåter süssreservtillsats.

Beerenauslese - från speciellt utvalda övermogna druvor oftast angripna av botrytis.
Trockenbeerenauslese - från övermogna druvor som av botrytis skrumpnat till russin. Ger mycket söta koncentrerade viner med lång intensiv arom. Endast från vissa år.
Eiswein - från druvor skördade i fruset tillstånd, som ger koncentrerad sötma och syra.

Kvalitetsvinerna måste innehålla vissa bestämda druvor, viss minimustvikt i förhållande till alkoholhalt, genomgå speciell kvalitetskontroll, samt komma från något av de 13 kvalitetsdistrikten:

Ahr
Mittelrhein
Hessische Bergstasse
Mosel-Saar-Ruwer
Rheingau
Nahe
Rheinhessen
Württemberg
Pfalz
Baden
Franken
Sachsen
Saale-Unstrut

Druvsorterna i Tyskland är främst Riesling, Müller-Thurgau, Spätgurgunder (Pinot Noir), Silvaner. Även Kerner, Dornfelder, Grauburgunder (Pinot Gris) och Weissburgunder (Pinot Blanc) varav de sistnämnda ökar i södra Tyskland.

Vi har just haft ett nästan 3 timmar långt elavbrott. Och det är jättemörkt här ute "på landet" Det var jättemysigt med alla ljus - en stund. Sen kom vi på att vi kunde förhöra varandra på vinfrågor i de levande ljusens sken. Det var också jättemysigt -en stund. Sen insåg man att det är många frågor att kunna, som man inte kan..... då var det inge roligt längre... Så, åter till kompendiet. Vi är inte riktigt klara med Tyskland !

De viktigaste vindistrikten.
Mosel: Området kring Moselfloden från Franska gränsen mot dess utflöde i Rhen. Vinrankorna - Riesling - växer i branta lägen på skifferjordar. Müller-Thurgau längre ner i dalbottnarna på kraftigare jordar och de ger enklare vin.
Rheingau: Anses vara det ledande vindistriktet i Tyskland. 80 procent Riesling med hög kvalitet växer på grusig sand och skiffer. Vinerna är fylliga med mogen doft och distinkt syra. Här upptäcktes ädelröta och lanseringen av spätlese viner.
Rheinhessen: Det största distriktet och producerar 25 procent av tyska vinproduktionen. Det ligger mellan Nahe och Rhen och här odlas mest Müller-Thurgau och Silvaner, men de bästa vinerna görs på Riesling. Klimatet är milt och jordmånen består av klaksten, sandsten ibland täckt av löss eller märgel. Mestadels mediokra viner med undantag av viner från Nierstein.
Pfalz: Tidigare Rheinpfalz ligger mellan Rheinhessen och Frankrike. Även här produceras 25 procent av de tyska vinerna. Odlingarna ligger ca 10 mil från Rhen i skydd av Haardtbergen och har högst medeltemperatur i Tyskland. Milt klimat med lätta sandjordar ibland på basaltgrund. Müller-Thurgau odlas mest följt av Riesling och Silvaner. Här produceras också en del röda viner.
Franken: Ligger i Byern vid Mainfloden. Vingården Stein som ligger bakom den gamla beteckningen "Steinwine" för Frankenvinerna ligger i området. Frankenvinerna tappas traditionellt på Bockbeutel - runda och platta flaskor. Inlandsklimat med varma somrar och kalla vintrar innebär att frosten kan vara ett problem. Jordarna är sandsten i väster och i övrigt kalksten. Torra eller nästan torra viner står för 75 procent av produktionen, av främst Müller-Thurgau och Silvaner. Silvanerdruvan har gett Franken dess berömmelse, då den kommer bra till sin rätt här, med smakrika rökiga och kraftiga viner med inslag av mineral och jord.

Äntligen till provningen

Kolla på Venusflaskan - typisk tråkig/billig enligt min mening. Jag gillar etiketter typ den som är på första flaskan till vänster.

Gewürztraminer Réserve Hennÿ - nr 2176 115:-
Alsace vin, riktigt gul färg med mycket doft av blommor/rosor och kryddigt lite parfymigt kanske. Blommig smak utan alltför hög syra. Klassisk beska i eftersmaken. Jag gillar Gewürztraminerviner. smiley

George Breuer Riesling Sauvage - nr 5899 115:-
Rheingau, med medelgul färg. Doft och smakav gröna äpplen och citrus. Hög syra och lång eftersmak. Ganska tunt men elegant vin.

Venus Riesling - nr 5953 74:-
Tyskland, gul färg med mycket doft åt det söta blommiga hållet. Först trodde jag detta var en fin Riesling, men eftersmaken var lite väl kort. Syran hög och efter några klunkar känns det att det nog inte är ett "finvin". Men ganska gott ändå. Jag tycker det är prisvärt.

Pouilly-Fumé - nr 2227 139:-
Loire Pouilly-Fumé, något gröngul med typisk underbar doft av svartvinbärsblad, krusbär och lite anslag av rök. Ett typvin på Sauvignong Blanc. Smakar svartvinbär, krusbär och citron, fylligt med hög syra. Gott.

Hittills hade jag rätt på druvorna och nästan på kvaliteten.

Muscadet Sèvre et Main sur lie - nr 2275 79:-
Loire Muscadet, ljus gulfärg med liten kryddighet i doften. Smakar "enkelt" med hög syra t o m lite för syrligt. Kort kort eftersmak. Jag trodde på enkel riesling. Jästdoft kunde jag förnimma när vinet blivit mer rumsvarmt och det påtalades.

Comtes d´Isenbourg Riesling Grand Cru Schoenenbourg - nr 2175 149:-
Alsace Grand Cru, fint värre men... nej. Jag identifierade doften som jäsig - druvig, honung, gröna äpplen päron citrus säger beskrivningen. Eftersmaken var dock lång och det kändes ganska fylligt med lagom syra. Så då skulle man kanske dragit slutsatsen att det är ett kvalitetsvin. Men jag tyckte inte det var prisvärt.smiley

Avslutning av dagens kursavsnitt


Avsnitt 4 Rhône & Beaujolais

VinkursPosted by Marianne Sun, October 04, 2009 19:45:12
Då var vi halvvägs in i munskänkarnas steg 1 kurs.

Denna gång är det röda viner från Rhône och Beaujolais. Geografiskt ganska knepigt område eftersom det inte håller ihop. Beaujolais hör mer till sydvästra Bourgogne och Rhône är uppdelat i norra Rhône och södra Rhône, och mellan dem ett flera mil långt område där det inte odlas något vin alls.



I norra Rhône odlas i huvudsak fyra olika druvor. Den blå Syrah och de gröna Viogner, Marsanne och Rousanne. Klimatet är kalla vintrar och varma somrar. Jordmån granit på branterna och i övrigt sandblandad med kalksten och krita.

Det är väldigt brant i de nordligaste Côte Rôtie området Côte Blonde och Côte Brune. Här framställs bra syrahviner som kan tävla med Hermitagevinerna i kvalitet.

Syrahdruvan är den enda tillåtna blå druvan i norra Rhône. Den ger kraftiga viner med höga halt av syra, tannin och färgämne. Aromer som peppar, charkuterier, tjära, bränt gummi, viol och blåbär är vanliga beskrivningar. Tanniner gör den sträv som ungt vin, men efter lagring kan de bli storheter. Hermitagevinerna är mörkt röda med mycket fruktsyra och tanniner. Anledningen är bl.a. att stjälkarna får jäsa med och jäsningen pågår flera veckor för att utvinna så mycket färg som möjligt från skalen. Oftast måste vinerna lagras flera år. De anses vara "maskulina viner". Strax norr öster och söder intill, ligger Crozes-Hermitage, vilket inte ska förväxlas med Hermitage. I Crozes-Hermitage framställs betydligt mycket mer vin (15 x så mycket som i Hermitage), vilket också ger en lägre kvalitet.

I appellationen Condrieu och Château-Grillet framställ enbart vita viner på Viogner. Den ger fylliga fruktintensiva viner med aromer av vita blommor honung och frukt,men med måttlig till låg syra. Marsanne och Roussane är de druvor som används till vita viner i Hermitage. De är båda aromatiska och har bra lagringspotential.

Och i St Joseph görs röda viner på Syrah med upp till 10 % Roussane och/eller Marsanne inblandat. I Cornas görs enbart röda robusta viner på Syrah och i Saint-Péray enbart vita viner på Marsanne och Roussane, och då till stor del mousserande som framställs av kooperativet Cave de Tain l´Hermitage.

Och då kommer vi till södra Rhône. Här är klimatet mer medelhavslikt med milda vintrar och varma somrar. Jorden varierar men ofta mager stenig på höjderna och lerig på låglänt terräng. I kommunerna Lirac, Tavel och Châteauneuf-du-Pape är marken täckt med rullstenar.

Det är betydligt fler druvsortersom odlas södra Rhône. Av de blå druvorna är de dominerande Grenache, Syrah, Cinsault, Mourvèrdre och Carignan. Grenache ger aromer som är örtkryddiga mjuka och eldiga. Grenache, Syrah och Mourvèrdre är de kvalitetsmässigt bästa druvorna.

I Châteauneuf-du-Pape är 13 druvsorter tillåtna, men Grenache är den som ger mest karaktär i vinerna. De 13 är:

Blå
Grenache
Syrah
Cinsault
Mourvèrdre
Terret Noir
Counoise
Picardin
Vaccerèse


Gröna
Clairette
Rousanne
Bourboulenc
Muscardin
Picpoul


Detta medför förstås att vinerna från Châteauneuf-du-Pape är av mycket skiftande karaktär. Château de Beucastel använder alla 13, medan Château Ryans och La Bernadine endast använder Grenachedruvan. Vanligast är att man har 60-80% Grenache och resten av 5-6 andra druvor.

I Tavel görs bara rosé och i Lirac gör man rött, vitt och rosé.

Andra appelationer är Beaumes-de-Venise och Rasteau som är kända för sina förstärkta söta viner - vin doux naturel (VDN). Det framtälls genom att jäsningen avstannas genom tillsats av ren druvsprit. Viner från Beaumes-de-Venise har en alkoholhalt på minst 15% och en restsockerhalt på 110 gr/l.

I Clairette de Die görs mousserande vin på druvorna Clairette och Muscat á Petit Grains. De framställs med bara en jäsning och metoden kallas la méthode dioise.

Så till sist Beaujolais, som producerar dubbelt så mycket vin som resten av Bourgogne tillsammans. Jordmånen består av granitbaserad grusjord, vilket passar Gamay, som ibland påstås vara släkt med Pinot Noir.

Här odlas i stort sett bara Gamaydruvan. Den ger saftiga lättdruckna röda viner. Speciellt är att vinifieringen sker genom metoden macération carbonique. Druvklasarna läggs hela i en sluten tank under kolsyretryck. Jäsningen startar inuti druvan och det övergår sedan till en vanlig jäsningsprocedur. Det finns tre eller kanske fyra Beaujolaisklassificeringar - Cru Beaujolais, Beaujolais Village och Beaujolais samt då den fjärde klassen - Beuajolais Nouveau.

Beaujolais Nouveau är "årets vin" som tappas på flaska direkt efter jäsningen, utan någon som helst lagring. De börjar säljas ca två månader efter skörd, tredje torsdagen i november och ska drickas unga. Max 6 månader på flaskan.

Cru-byarna är tio till antalet:

Saint-Amour
Juliénas
Chénas
Moulin á Vent
Fleurie
Chiroubles
Morgon
Régnié
Brouilly
Côte-de Brouilly.

Så till provningen.

Moulin-á-Vent 2005 - nr 88354 (B) - 109:-
I utseende inte så tunn och inte så tät. Örtig doft, lite tanniner, ganska bra tyckte jag och trodde det var en grenache från södra Rhône, men det var en Beaujolais. Efter flera smuttar blev den riktigt bra, lättdrucken. Prisvärd.

Côte-de Brouilly Domaine Sigaux 2006 - nr 73047 (B)- 129:-
Tunt utseende, något unken doft, näe. Inte alls prisvärd Beaujolais, enligt min mening.Jag gissade på en sämre Beaujolais- men den skulle var den bästa enl priset i alla fall. Sämsta vinet denna gång.smiley
Côte-du-Rhône - nr 6018 - 68:-
En söt doft, lite örtig och med arom av viol och lite lakrits. En ganska tät färg. Jag gissade på gamay- Beaujolais men det var södra Rhône. Den var riktigt bra även om eftersmaken var ganska kort. Mest prisvärda denna gång.

Domaine du Vieux Lazaret - nr 2211 - 189:-
Från Châteauneuf-du-Pape. Örtkryddig, mjuk och ändå eldig med lång eftersmak. Ganska tanninrik. Ok men inget fantastiskt vin.

Crozes-Hermitage Les Launes - nr 2800 - 139:-
En typisk Syrah! Direkt utplockad. Doftar charketurier och rått kött! Peppar i smaken och tanniner. Helt ok om man har lite mat till.

Cornas Champelrose 2006 - nr 75186 268:-
En typisk Syrah, också direkt utplockad på doften av charketurier och rått kött. Fast efter ett litet tag en finare doft- mer frukt, viol och svarta vinbär. Mycket tanniner och jag vill nog ha en köttbit med en gräddig sås till. Det bästa vinet denna gång även om det inte är så lättdrucket som första glaset. smiley

Det vin jag kan tänka mig att köpa är Côte-du-Rhone för att det är lättdrucket och prisvärt, Moulin-á-Vent för att det var gott och Cornas Champelrose till en bra köttbit.



Fortsättning Munskänkarnas Ettbetygskurs

VinkursPosted by Marianne Sun, September 27, 2009 21:57:50
Nu börjar allvaret.

Tyvärr missade jag kursomgång 2 förra veckan, som innehöll ämnet röda viner från Bordeaux och Bourgogne (utom Beaujolais). Planen är att skaffa in de viner som provats för att göra en egen provning. Hoppas vi hinner med det. Så kan det se ut när provningen ska sätta igång.

Ämnet för dagen var Vita viner från Bordeaux och Bourgogne. En "kort" sammanfattning:

Vindruvan skördas ca 100 dagar efter blomning. Manuellt, om hanteringen av druvan är prioriterad i förhållande till arbetskraftskostnaden. Maskinellt, om effektiviteten är viktigast. Hanteringen av de plockade druvorna fram till vinifieringens början måste ske snabbt och skonsamt för att minimera bakterieangrepp, oxidation eller spontanjäsning.

Att druvsaften blir till vin, beror på processen då jästceller (naturliga från druvans skal eller mer kontrollerat tillsatta) utsöndrar enzymer som förvandlar druvans socker till alkohol och koldioxid, och det bildas värme. Röda viner genomgår också en Malolaktisk jäsning, då äppelsyra omvandlas till två delar mjölksyra och en del koldioxid. Mer sällan används metoden för vita viner. Vita viner får en smörigare karaktär vid malolaktisk jäsning.

När vinet jäst klart ska det klaras och filtreras för att ta bort oönskade partiklar i vinet.
Jästemperaturen för rött vin är mellan 25 och 30 grader, medan vitt vin ofta jäser vid temperaturer under 20 grader och ända ner mot 15 grader.

För vita viner är syran en avgörande faktor i balansen mellan frukt och sötman i vinet.

Det finns också en massa franska ord i vinframställningen, som kan vara bra att känna till betydelsen av. T.ex:

Acidifiering- Tillsats av syra till vinet
Assemblage - Slutliga blandningen till en Cuvée ( som betyder blandning)
Brûlage - Rostning av ekfatens insida
Cuvation- Den tid de krossade druvorna ligger i tanken.
Fenoler - kemiska förening i druvornas skal, kärnor och stjälkar. De vanligaste är tanniner och antocyaner.
Macération - Skalurlakning
Ouillage - Påfyllning av fat för att ersätta avdunstat vin. Vätskenivån måste bibehållas i lagringsfaten för att undvika oxidering.
Süssreserve - Tillsatts av ojäst must som blandas i vinet efter jäsningen för att höja sötman i vinet, företrädesvis i tyska halvtorra/halvsöta viner.

Lagring av vinet sker på tankar av stål, plast, emaljerad betong eller på fat av trä innan det tappas på flaska. Det är endast lagring av vinet på trä (ek) fat som tillför nya aromer till vinet.

Den finns vinlagar också. Olika i olika länder, men de flesta grundar sig på de franska. För länder inom EU gäller ett övergripande regelverk där vin delas in i två kvalitetsgrupper. VQPRD (Vin de qualite produit dans une région déterminée) samt Vins de Table.

I Frankrike delas VQPRD in i AOC och VDQS, och Vin de Table delas in i Vin de Pays och Vin de Table. INAO (Institut Nationale des Appellations d´Orgine) kontrollerar klassificeringen av franska viner.

För de olika klassificeringarna gäller olika villkor. Det ställs höga krav på hanteringen för att få klassificeras som ett AOC (Appelation d´orgine controlée) - vin, men det medför ingen kvalitetsgaranti på vinet. Bl.a. stränga geografiska gränser, definierade druvsorter, bestämda metoder för plantering, beskärning, maximal avkastning per hektar, och vinifikationsmetoder.

VDQS ( Vins delimités de Qualité Supérior) har något mindre strikta krav än AOC. Vin de Table har som krav att de ska vara en godkänd druvsort, minst 8,5 % alkoholhalt, och att det på etiketten ska anges att det är "vin de table". Vin de Pays är ett bordsvin från ett speciellt område och av något högre kvalitet.

Bourgogne

Vinodlingar från Chablis i norr till Beaujolais i söder, och omfattar delar av fyra departement: Yonne, Cotê d´Or, Saone-et-Loire ( Côte Chalonnaise och Mâconnais) och Rhône (Beaujolais).

En vingård i Bourgogne kallas för climat, om den inte är muromgärdad och tillhört ett kloster, då den benämns clos.

En vingård i Bourgogne kan vara uppdelad i ett stort antal mindre delar (parcelle) med många ägare. Kvaliteten på vinet från en och samma vingård kan därför variera mycket. Grand Cru vingården Clos de Vougeot har ca 80 delägare.

Stora vinfirmor - les négociants-eleveurs - köper upp druvor eller must från små vinodlare och framställer vinet. Det är olika kvalitet på dessa uppköpsfirmor.

Microklimatet har stor betydelse i Bourgogne, då det kan mildra det nyckfulla vädret, med varma somrar och kalla vintrar. Jordarna skiftar från krita i Chablis, till hårdare kalkskiffer på de övre sluttningarna i och bördig fin jord på de lägre i Côte de Nuits. I Côte de Beaune dominerar flinta, kalksten och lera och till sist i Beaujolais, vittrad sur granit.

Druvsoreterna är för röda viner Gamay och Pinot Noir och för vita Chardonnay och Aligoté. Röd Bourgogne ska vara 100% Pinot Noir. Men det finns undantaget Bourgogne passe-tous-grains, som framställs av 2/3 Gamay 1/3 Pinot Noir.

Beaujolais stora druva är Gamay. Vinerna är lätta fruktiga och ska drickas unga.

Chardonnay är den stora druvan för vit Bourgogne. Aligoté ger ofta enklare vin, men kan ge kraftiga fylliga viner under bra år. De bästa Aligoté-vinerna kommer från Bouzeron i Cotê Chalonnaise.

Chablis Grand Cru-viner odlas på den mycket kalkhaltiga och lerblandade Kimmeridgejorden som bildats av kritbergarterna Portland och Kimmeridge. Den innehåller förhistoriska ostronskal. Det görs uteslutande torra vita viner på Chardonnaydruvan i Chablis. Det finns sju Grand Cru-lägen i Chablis och de bästa lägena ligger på sydsluttningar norr om staden Chablis. Chablis Premier Cru - från de näst bästa vingårdarna. Petit Chablis betecknas de viner som inte vuxit på kalkhaltig jord. Chablis viner har AOC övergripande.

Côte d´Or som ligger i hjärtat av Bourgogne är uppdelat i två områden -Côte de Nuits i norr och Côte de Beaune i söder. Côte d`Ors vingårdar är uppdelade i 5 klasser: Grand Cru, där endast vingårdens namn behöver finnas på etiketten ( t.ex. från vingårdarna La Tache och Corton) Premier Cru, där vingårdens namn kombineras med kommunens t.ex Chambolle-Musigny Les Amoreuses. Därefter följer Appellation communale t.ex Chambolle- Musigny, Pommard eller Volnay, Appellation sous-régionale t.ex. Côte-de-Beaune , Appellation régionale eller appellation générique t.ex Beaujolais.

I Côte de Nuits framställs flertalet stora röda Bourgogner. Vingårdarna är små och uppdelade på stort antal ägare. Det är tillverkarens namn som är betydelsefullt. Viner med beteckningen Chambertin kan produceras av tio olika firmor, men alla är inte lika bra. Kalksten som vittrar och sakta glider ner i dalen, blandar sig med den fetare röda märgeln. När detta sedan blandas med lite sand, grus och större bitar av kalksten bildas den perfekta jorden för Pinot Noir.

Viktiga kommuner i Cöte de Nuits är Fixin, Gevrey-Chambertin, Morey-st.Denis, Chambolle -Musigny, Vougeot, Flagey-Echézeaux, Vosne Romanée, Nuits-St.Georges.

Côte de Beaune är berömt för både röda och vita viner. Inte minst det vita från Le Montrachet. Jorden är kalksten täckt med flintastenar, lera och grus. Viktiga kommuner är Alox-Corton, Pernand-Vergelesses, Savigny-lés-Beaune, Beaune, Pommard, Volnay, Meursault, Puligny-Montrachet och Santenay.

Côte Chalonnais har vinodlingar som är delade i tre större områden. Viktiga kommuner är Bouzeron (vit Bourgogne Aligoté Bouzeorn), Rully (Cremant de Bourgogne), Mercurey (röda), Givry (röda), Montagny (vita).

Máconnais producerar mer vitt vin än övriga Bourgogne tillsammans. De bästa vinerna görs på Chardonnay, såsom Pouilly-Fuissé, Pouilly-Loché, Pouilly-Vinzelles och Saint-Veran.



Och vinprovningen då???
Jo då


Vi provade tre Chardonnay viner från Bourgogne och två Sauvignon Blanc från Bordeaux.

Couvent des Jacobins Bourgogne Blanc -nr 5798 - 115 kr
Ett enkelt vin. Ljust gul, ganska liten doft. Smak av grape, citrus och mineral. Intetsägande. Inte värt sitt pris.smiley

Chablis Premier Cru Beauroy - nr 7125 - 169 kr
Doft av burkad sparris, grönt äpple. Ljust gul med smak av grönt äpple, mineral, grape. Mycket hög syra. Kanske gott till skaldjur eller fisk. Knappt prisvärt om man inte bara måste ha en Chablis.

Puligny-Montrachet 2007 - nr 5336 - 267 kr
Gyllengul men en varm smörig doft. Otvivelaktigt en Chardonnay. En betydligt mer komplex doft och smak med mycket rostad ek och gula äpplen och lite nötter. Först känns vinet väl fett, men med den långa eftersmaken vinner det en andra plats i dagens provning. Den är lite för dyr. Men visst känner man att detta är ett kvalitetsvin

Château Bonnet - nr 4151 -89 kr
Klockren Sauvignong Blanc. Blommig, kryddig, spritsig på Sauvignon Blanc vis, men inte direkt fläder. Fruktsyran känns inte så hög och den korta eftersmaken avslöjar att det kanske inte är ett s.k. kvalitetsvin. Men det har en klar prisvärdhet.

Château de Rochemorin Blanc - nr 4128 - 149 kr
Ännu ett vin från Bordeaux. Den har faktiskt en spritig doft till att börja med. Doften är stor och den blandas med kryddighet och lite smörighet. Den smakar elegant och har en lång eftersmak. Tillsammans tyder det på att detta vin är av högre kvalitet än det förra. Detta är för mig dagens vinnare. smiley
Det är lite typiskt kanske att det är det "sämsta" vinet (längst till vänster) som har den snyggaste etiketten!

Ettbetygskurs

VinkursPosted by Marianne Sat, September 12, 2009 18:08:51
Så är vi då äntligen i gång. 7 veckor + provvecka för att lära oss

Allmän vinkunskap
Vita viner från Bordeaux och Bourgogne
Röda viner från Bordeaux och Bourgogne (utom Beaujolais)
Röda viner från Rhône och Beaujolais
Loire Alsace och Tyskland
Röda viner från Spanien och Italien
och
Reptition och genomgång av alkoholens hälsoeffekter.


11 anmälda elever till kursen. Och man känner sig lite priviligierad när man faktiskt kan lite redan innan. Det är härligt att veta att trots att det är lite stelt så här första gången så kommer vi att känna varandra betydligt bättre i slutet av oktober. Vin förenar en på ett märkligt sätt...

Dagens ämne var då Allmän vinkunskap.

Vår eminente lärare -Jan Hafdel- gav oss en introduktion till ämnet vin, vindruva, vinrankan, vinodling etc.etc. Sammanfattningsvis:

Vin har funnits i ca 10 000 år, romartidens folk blev duktiga på vinframställning, på medeltiden var det inte så mycket bevänt med vinodlingen, men på 1800-talet satte utvecklingen i gång igen. Sen kom vinlusen - Dactulosphaira vitifoliae - och förstörde så mycket i slutet på 1800-talet. Jätteproblem i vinvärlden till någon kom på att man kunde ympa in europeiska druvor från arten vitis vinifera till andra arter, t.ex de amerikanska artern vitis labrusca, eftersom det bara var vitis vinifera som drabbades av den elaka Dactulosphaira vitifoliae. Återuppbyggnaden av vinproduktionen i Europa gick snabbt och de sista 40 åren har det varit en industriell revolusion i vinmakeri. Det finns flera tusen olika sorters s.k. europeiska vinrankor (av arten vitis vinifera) varav ett fyrtiotal kan räknas till de välkända, och ett 100-tal är lokalt betydelsefulla.

Att det blir olika smak på vinerna beror på flera olika saker, såsom vindruvans kemi, (färg, sockerhalt, syra och miniraler). Vädret, växtplatsen och hur man gjort när man omvandlat druva till dryck har stor påverkan på resultatet.

Och till slut kom vi då fram till att få prova lite vin också.

Syftet och målet med Ettbetygskursen är att man ska kunna skilja på en kvalitetsvin och ett enkelt bordsvin.

Och det kan ju vara svårt kanske ibland.


Vi fick lära oss att i tur och ordning- titta på vinet i glaset- dofta i glasöppningen- rulla vinet i glaset och dofta igen - kanske titta ännu en gång - och till sist ta en klunk- rulla runt vinet i munhålans alla skrymslen. Sen kan man välja på om man vill spotta eller svälja. De flesta väljer att svälja.

De här vinerna provade vi (Tre Italienare och en tysk)

Åkessons Terra dell´Oro Bianco - nr 22654 - 58 :- smiley
1-liters tetra och jag hoppas att det vinet är lågvattenmärket för kursen. Doftade godisskumbanan och gula mogna äpplen i en "tunn" arom. Smakade "spritigt",vasst tunnt och kanske lite gula äpplen. Besk mycket kort eftersmak.

A Christmann Riesling - nr 5882 - 115:-
En ljust gul vätska som skimmrar i ljusgrönt. Doftar grönt äpple, citrus och friskt. mycket doft och sammansatt. En rund smak med mycket syra och citrusarom och lång eftersmak. En torr god riesling.

Ruffino Chianti - nr 2310- 69:-
Ett något blåskimmrande tunnt rött vin. Doftar jordgubbe och syltigt och kanske lite lakrits när någon nämnde det. Smaken har ganska hög syra, lite taniner och blaskig jordgubbe. Vass och kort eftersmak. Kanske är gott till pizza om det serveras i en bastklädd flaska så man får med lite nostalgi också.

Marchese Antinori Riserva - nr 22382 - 179:- smiley
En något rödbrun slurk vin i glaset med liten slöja på glassidan. ( Som kan påvisa, hög alkoholhalt eller kanske odiskat glas) Doften är kryddig, mycket körsbär och en viss animalisk doft. Smakar mjukt körsbär. Mycket taniner och lång härlig eftersmak. Mumsigt vin.

Och sammanfattningsvis var det ganska enkelt att skilja på kvalitén. Man får vad man betalar för här.

Grundkurs

VinkursPosted by Marianne Tue, August 11, 2009 21:19:35
Snart är äntligen sommaren över och vinprovningarna kan börja igen.

Hösten börjar med grundkurs 1 och sedan hoppas jag fortsätta med grundkurs 2.

Men innan dess är det Italien och semesterresa som gäller. Garda och förhoppningsvis ett och annat glas vin.


Next »