Cronmari Vinblogg

Cronmari Vinblogg

Vin i allmänhet och synnerhet

Inläggen är inte nya, men det kommer nya , så småningom....

Spanska och Italienska viner

VinkursPosted by Marianne Sun, October 18, 2009 17:02:52

Tuff vecka med 3 provningar

Det 6:e avsnitten i 1-betygskursen handlar om röda viner från Spanien o Italien

Trots att Spanien har större vinodlingsareal än både Frankrike och Italien, så producerar de mindre vin. En anledning är bristen på vatten, även om det är tillåtet med dyrbar konstbevattning. Spanien producerar ca 30 milj liter /år och Frankrike resp Italilen producerar ca 50 milj liter/år.

Tempranillo, Bobal och Garnacha är de mest odlade blå druvorna. Den relativt okända gröna druvan Airén är den mest planterade, inte bara i Spanien, utan i hela världen och då sett ur perspektivet odlingsarealen.

Det var fenicierna som kom med vinrankor till Cadiz, och romarna utvecklade vintillverkningen. Några mörka århundranden i vinkulturen följde fram till 1492 då kristna erövrade Spanien och man började t o m exportera vin bl a till England. När sedan Phylloxera- vinlusen – kom till Frankrike och Bordeaux blev det så att de franska vinbönderna tog sig till Spanien och lärde spanjorerna, företrädesvis i Rioja, fransk vinkultur. De tog också med sig vinstockar som än i dag odlas, och som härstammar från den tiden. Vinerna i Rioja görs på samma sätt som i Bordeaux, druvblandningar, jästa och lagrade på 225 l barriqas.

Phylloxera, vinlusen, slog sen också ut vinodlingen i Spanien förståss, och vinodling föll i "glömska" början av 1900-talet. Endast sherry vinerna överlevde katastrofen. Först på 1970-talet kom vinodlingen åter i gång på allvar och då främst i Rioja och Katalonien, med mjuka, lättåtkomliga, smakrika och fylliga viner. Spanien är idag en av världens främsta vinnationer, med några av världens modernaste vinanläggningar. (Och ägnas 1/2 lektion i denna kurs ! - märkligt kan man tycka.)

Spanien har fyra kvalitetsklassningar och två bordsvinsklassningar.

DOCa i två områden - Rioja och Priorato.

DO finns i ett 60-tal områden. Kvalitetsområdena är dock stora och kvaliteten kan variera mycket.

DO Vinos de Pago. Enskilda vingårdar med egen DO –status

VCIG Kvalitetsvin med ursprungsbeteckning – nytt från 2003. Ett trappsteg för lantviner med DO i sikte.

Bordsvinerna VT – Vino de la Tierra och Vino De Mesa

Rioja


Delas in i Rioja Alavesa med kalkhaltig lera och Rioja Alta med järn/kalkhaltig lera med svalare klimat och de ligger högre. Rioja Baja, varmaste klimatet med järnhaltig lera som ligger lägre. Floden Ebro slingrar sig rakt igenom distriket som sammantaget är ca 10 x 4 mil. 80 procent rödaviner av sammanlagt ca 1,4 milj l/år. Temranillo odlas mest i Alavesa och Alta medan Garnacha Tinta är huvuddruvan i Baja.

Vid framställning av röda viner blandas druvor från de tre distrikten. Vinerna lagras på amerikanska ekfat eller modernare, på franska ekfat. Reserva och Grand reserva viner, har lång lagringskapacitet. Vita viner görs både i fatlagrad stil och i lättare, friskare stil, som lagras på ståltank. Vit Rioja görs som regel på 90 procent Viuradruva och resten av Malvasía och Granacha Blanca. Rioja var första distriktet som fick status DOCa. Reglerna för Riojaviner är att de ska ha tillverkats, lagrats och buteljerats inom fastställda gränser, 16 godkända druvor, begränsat uttag per hektar, mini alkholhalt, bevattningsförbud, två etiketter på flaskorna och sensoriskt testade(?)

Lagringsregler för vinerna i Spanien

Garntia de origen (sin crianza) – ej eklagrad

Con Crianza – eklagrat, rött vin, minst 1 år på ekfat, vitt vin minst 6 månader på ekfat.

Reserva – eklagrat, rött vin minst 1 år på ekfat och två år på flaska. Vitt vin minst 2 år, varav 6 månader på ekfat

Grand reserva – eklagrat, rött vin minst 2 år på ekfat och tre år på flaska. Vitt vin totalt minst 4 år varav minst 6 månader på ekfat.

Blå druvor:

Tempranillo, mognar tidigt, trivs i ekfat som ger typisk vanilj och trädoft. Toner av dill och jordgubbar och har mjuka syror.

Granacha Tinta – samma som Grenache, viktigt komplement i Riojavinerna. Typisk blanddruva, hög sockerhalt som ger hög alkholstyrka. Fyllig med milda syror och stor fruktighet, men fattig på tanniner.

Graciano och Mazuelo är druvor som är på nedgång, pga låg avkastning och känslighet mot mjöldagg.

Gröna druvor är Viura, Malvasía och Granacha Blanca.


Katalonien

Mycket varierande topografi och klimat, medför skilda vintyper och vinodlingar som varierar från havsnivå till högre höjder. Mest kända distrikten är Penedés och Priorato. I Penedés, strax söder om Barcelona är vinmakaren Miguel Torres ledande, efter det han inledde vinrevolusionen på 1970-talet med att använda franska druvsorter. Penedés indelas i Baix(Bajo) – Penedés, nere vid havet där blå druvorsorter odlas, Medio Penedés på 250 – 500 m ö h, där både blå och gröna druvor odlas och högst upp Alt Penedés på 500-800 m ö h, där framför allt gröna druvor trivs.

Blå druvor

Tempranillo, Granacha, Carinea och Monastrell.

Gröna druvor

Parellada, Macebéo (Viura) och Xarel-lo

Vintyper är framför allt Cava i Penedés – 90 procent av allt mousserande vin i Spanien görs i Penedés. Några av landets bästa viner framställs här av både inhemska och utländska druvor. De är lätta och friska med frukt och arom. I Priorato framställ mer koncentrerade,kraftfulla röda viner med hög alkoholhalt.

Priorato är ett litet torrt bergit och svårarbetat vinområde, strax väster om Pedenés. Odlingarna ligger på hög höjd upp mot 1000 m ö h. Låg avkastning. Vinerna har blivit kult Priorato och kan bli den andra distriktet med DOCa klassificering.

Ribera del Duero är ett bra område som producerar några av Spaniens bästa viner. Högt beläget och kalkhaltig varierande jord beroende på läge, med ett varierande klimat mellan medlehavs- och kontinentalklimat.

Även här är Tempranillo dominerande, men under namnet Tinto Fino. Den är den dominerande druvan i prestigevinet Vega Sicilia Unico – ett av Spaniens dyraste viner. Den mest odlade gröna druvan är Albillo.

- Engagerade duktiga föreläsare -
Italien.

Hela Italien på 7 sidor i kompendiet sammanfattar att landet står för 25 procent av allt vin i världen och är nr 1 i vinproduktion. Vin odlas i de flesta jordtyper i 20 olika regioner. Produktionen är ca 50 miljoner l/år på en areal av antingen 0,9 milj ha eller 1,4 milj ha. Kompendiet redovisar båda uppgifterna! Tidigare var det mest rött som producerades, men nu är det lika mycket vitt som rött och rosé tillsammans.

Italien är ett av de äldsta vinländerna och när grekerna kom på 1000-talet f kr. hade etruskerna redan anlagt betydande odlingar i norra Italien, som grekerna döpte till Enotria (Vinlandet).

Italiens viner är indelade i fyra klasser

Vino de tavola – enkla bordsviner

IGT – ( Indicazioni Geografiche Tipiche) lantvin, druvor från visst område

DOC – kvalitetsviner

DOCG – kvalitetsviner med garanti- fn 40 områden.

I DOC och DOCG innehåller reglerna krav på skördeuttag, tillåtna druvsorter, vinifikation, lagring och det geografiska ursprunget. IGT är ett slags motsvarighet till de franska lantvinerna. Några av Italiens dyraste kvalitativa viner har inte haft DOCG beteckning för att de inte uppfyllt de specificerade kraven, utan framställts av ”otillåtna” druvor t ex, så som Sassicaia-vin. De har lösts med att Sassicaia har fått ett eget DOC. ( det var ju praktiskt )

Piemonte, Toscana och Venetien är tre namnkunniga regioner.

Piemonte har ett inlandsklimat och druvorna mognar långsamt. Stränga vintrar, svala höstar med dimma från dalgångarna. Jordmånen är kalkhaltig märgel och s.k. tuff.

Blå druvor: Nebbiolo, mest kända vinerna är Barolo, Barbaresco och Gattinara. Det röda vinet övergår relativt snabbt till en brun ton och intensiteten i färgen blir snabbt lång med stigande ålder på vinet. Doft och smak av mogna nypon, plommon, violer. Äldre viner också tjära. Multnande löv, tryffel och champinjoner. De är mycket sträva och har en påfallande kraftig smak.

Barbera, ger viner av robust fruktig karaktär med hög syra, inslag av körsbär och lite bränd doft. Djup purpurfärg och inte så strävt som Nebbiolodruvan. En av Italiens mest odlade druvor.

Grön druva är Moscato Bianco, som främst är känd för Asti Spumate och pärlande Moscato d´Asti.

Toscana Gammal vinregion men ett varmt och soligt klimat och mager grus o sandjord, som ger bra förutsättningar för kvalitetsviner. Microklimatet varierar dock då vingårdarna är många och regionen är stor.

Mest berömt är Chianti viner som produceras i 7 områden i Toscana. Chianti Classico ligger mitt i Toscana. Chianti viner kan vara lätta eller koncenetrerade med lagringspotential. En Chianti framställs av 75 – 100 procent Sangiovesedruvan. Max 10 procent av druvorna Canaiolo resp Malvasia och/eller Trebbiano får ingå, samt även liten andel Cabernet Sauvignon.

Vinerna Brunello di Montalcino och Vino Nobile de Montepulciano är sträva kraftiga, fylliga lagringsdugliga viner, med mycket frukt och tannin som kräver lång tid för att mogna.

Vino Santo, ett starkt sött vin är en lokal specialitet som framställs av torkade druvor – passitodruvor.

Det berömda ?? (aldrig hört talas om) Sassicaiavinet som består av 85 procent Cabernet Sauvignon och 15 procent Cabernet Franc och således ett Bordeauxliknande vin har tidigare inte godkänts som ett DOC på grund av druvsammansättningen, men har nu då, fått ett eget DOC.

Blå druvor

Sangiovese är Toscanas mest odlade druva, som muterar lätt. Brunello är en klon av Sangiovese. Sangiovese ger ett fruktigt vin med hög och lite kärv syra och körbärstoner i aromen. Brunello ger ett mer tanninrikt och kraftfullt vin.

Andra druvor som kan ingår i Chiantiviner är Canaiolo Nero ( för färgen skull) och Mammolo och Colorino.

Gröna druvor

Trebbiano, en högavkastande druva som är den mest odlade gröna druvan i Itallien och i Frankrike! I Frankrike är den huvuddruvan, som destilleras till Cognac och Armagnac. Den har en svagt äppelliknande doft, men mycket neutral i smak och hög syra.

Malvasia som är en gammal druva som ger arom, extrakt och kropp till vinerna.

Venetien Området har en stor vinproduktion och framställer lätta röda viner som Bardolino och Valpolicella vinerna, samt vita Soaveviner. Här framställs också viner på passitodruvor, druvor som torkats halvvägs till russin innan de krossas och jäses på traditionellt vis. Recitoviner som framställs av passitodruvor är söta, då vinet inte fått jäsa ut.

Amaroneviner är framställda på samma sätt, men jäsningen har fått fortgå till dess ingen restsötma återstår. Resultatet blir ett kraftfullt, alkoholstarkt torrt vin. Amarone namnet kommer från ordet amaré som betyder bitter – jmf den bittra tonen av körsbärskärnor i smaken.

Blå druvor

Corvina Veronese, i Valpolicella til minst 80 procent

Rondinella

Molinara

Gröna druvor

Garganega, i Soave till minst 70 procent

Trebbiano, i Soave till högst 30 procent

Andra stora vinregioner i Italien är Emilien-Romagna som främst framställer bordsviner och det lätt mousserade röda Lambrusco-vinet ( som man kan få lätta rysningar av att bara tänka på!) Sicillien och Apulilen är de produktionsmässigt största vinregionerna i Italien. Både välkända ”internationella ” druvor och regionala druvor odlas. Starkvinet Marsala från Sicilen finns i en mängd olika varianter och söthetsgrader.

Så kommer vi då till provningen -äntligen. Man kunde ju hoppas på en Amarone, men så blev det inte.

-Vin med protokollsanteckningar-

Chianti Classico – nr 32229 149:-

Toscana. Ett mörkt, lättdrucket enkelt vin med hög syra. Ett typiskt Sangiovese vin med körsbärskryddighet och ganska strävt. Jag tyckte inte det var prisvärt.

Mauro Primotivo - nr 32364 60:-

Piemonte (tror jag) Mörk röd färg, stor doft och smak i början i kryddig vaniljig stil. Sånt där som är ganska gott direkt. Borde ge signal om att det inte är ett”kvalitetsvin”!!! – men jag gick på det igen. Det är ju gott ju. De tär inte så strävt, det är mörkt, och inte så lång eftersmak. Alla gånger prisvärt, som drickvin. Har med förnöjsamhet även haft det i box hemma. Men till en ” speciell” middag ska man nog välja något annat.smiley

Barolo- nr 2305 235:-

Piemonte. Ljust genomskinligt något tegelröd. (vore den inte tegelröd skulle man kunna tro att det är en Pinot Noir på tätheten). Strävt, tanninigt, strävt, strävt och med en lång eftersmak. Doft av mycket (komplex) som inte så lätt går att identifiera men om man hittar lite nypon (t.ex.nyponpulver som man gör snabb soppa på) så är det ju typiskt för Nebbioloviner.Jag kunde också efter lång sniffning känna Viol. Behöver definitivt mat för att drickas med behag. Knappast prisvärt att dricka nu, men lagras den ett antal år så blir den säker bättre.smiley

Conde de Valdemar Crianza - nr 12659 79:-

Rioja. Inget speciellt vin alls. Lite tanniner, lagom fylligt, kryddig doft med vaniljton -fatlagrat-. Körsbärsaromer. Helt ok, men det finns bättre till det priset.

Marqués de Arienzo Gran Reserva - nr 6110 148:-

Rioja. Doftar dill, kräftspad t.o.m. Då är det en Tempranillo! Den är inte så fyllig, och har lagom med tanniner. Tja. Kanske lite dyrt egentligen. Fast vi har druckit den hemma, och då var den god.

Solanes 2005 - nr 2716 179:-

Priorat. Doftar kryddigt, örtigt och fat/vanilj och mörk choklad. Smakar likadant. Gott som bara den. Lång härlig eftersmak, och ganska mycket tanniner, och fyllig känsla. Prisvärt. Så e´det.smiley